M/S Viking Grace blir första passagerarfartyget i världen som använder mekaniskt rotorsegel för framdrift. Under torsdagen (12/4 reds anm) görs den första seglatsen.

Det var länge sedan seglen fick stryka på foten när det kommer till passagerarfartyg. Men nu får tekniken en renässans. Detta då Viking Line satsat på mekaniska rotorsegel på M/S Viking Grace. Skeppet har försetts med ett 24 meter högt och fyra meter brett rotorsegel.

Rotorseglet monteras på Viking Grace. Bild: Norsepower

Tekniken bakom rotorsegel

Rotorsegel är i sig ingen ny uppfinning utan härstammar från Flettnerfartygen från 1920-talet. Teknik bygger på Magnuseffekten vilket innebär att det roterande seglet får mindre tryck på ena sidan – och tryckskillnaden ger upphov till en dragningskraft som kan få fartyget att röra på sig. Eller i varje fall minska energiförbrukningen.

Med hjälp av rotorseglet ska koldioxidutsläppen minska och enligt Viking Line kan man få bort upp till 900 ton per år beroende på vindförhållanden.

– Vi vill vara föregångare när det gäller att utnyttja lösningar som minskar miljöbelastningen. Det finländska företaget Norsepower har utifrån det mekaniska rotorseglet utvecklat en världsledande innovation som kan minska bränsleförbrukningen. Vi tycker det är jättefint att vi kan ta i bruk denna innovation på M/S Viking Grace, säger Viking Lines verkställande direktör Jan Hanses i ett pressmeddelande.

Kräver mindre underhåll

Shippingbranschen har länge ögnat mot diverse tekniker för att tillgodogöra sig av vindkraft. Rotorsegel är intressant i och med att det inte kräver större underhåll och enligt finska Norsepower, som utvecklat det segel Viking Line köpt in, är deras teknik världsledande.

Utöver seglet på Grace har rederiet beställt ytterligare två som ska installeras på en ny färja.

Nu återstår det att se hur stor effekten av seglet blir. Maximala dragkraften fås när vinden kommer från sidan. Om det är motvind funkar seglet inte alls och på undanvind är effekten minimal.

Källa:Ny teknik

Läs hela artikeln och se film här