Förberedelser för start.

På grund av rådande vindförhållanden beslöts att ändra färdriktning för rodden i år. Istället för att som planerat starta på Björkö på finska sidan och ro till Holmön valde man att starta på Holmön för att ro och segla i motsatt riktning till Björkö i den NV-vinden. Detta var det 38:e året som rodden arrangeras, men det 30:e året som den kunnat genomföras. När vädret inte medger överfart måste rodden ställas in. Detta har skett vid 8 tillfällen. De förändringar i klimatet som nu sker har medfört att flera roddar har fått ställas in under senare år. Tidigare gick rodden alltid vartannat år från Holmön och vartannat år från Björkö. Nu har man dock beslutat att man på torsdag em före roddhelgen bestämmer färdriktning utifrån rådande vindprognos i syfte att kunna minska antalet inställda roddar,

Roddarnas tältläger.

I och med bytet av startplats kom endast 15 av de 18 anmälda båtarna till start, varav tre var svenska båtar. Överfarten gav en härlig seglats med start i sidvind tills man rundat Trappudden, som är Holmöns nordspets. Därefter hade båtarna mer eller mindre medvind hela vägen över Östra Kvarken till Björkö. Det blev den snabbast rodden genom tiderna. De första båtarna kom in till Björkö efter drygt 5 tim färd och alla båtar inom 1½ tim.

Postrodden är i första hand ett kulturevenemang och inte en tävling, men ute på sjön så kan tävlingsnerven slå till när båtar ligger jämsides. Först över till Björkö var detta år var den finska båten Steinbilnd. Arrangörerna uppmärksammade också två jubilarer i sammanhanget, vilket Bryggan instämmer i. Martin Håkans och Yngve Dahl, båda från Björkö, är de enda som har deltagit i samtliga 30 genomförda roddar.

Båtarna hissar segel inför starten.

Postroddsbåtarna kan inte kryssa, då de inte har den normala segelbåtens köl, och kan därför inte klara mycket motvind. Rodd går i ca 4 knop och med 6-10 m/s motvind kommer man ingen vart. Däremot går det utmärkt att segla i 6-10 m/s medvind med postroddsbåtarna. De är traditionella träbåtar, s k skötbåtar eller fälbåtar. En skötbåt är en ca 7-8 m lång båt med två master med sprisegel och ev fock. Förr användes skötbåten till strömmings- och sikfiske. Utöver segel, har båtarna vanligtvis två årpar för fyra roddare. Normalt är man sex i besättningen, där fyra ror, en styr (vilar) och en vilar. En fälbåt är större och kan ha tre årpar. Den är ofta gaffelriggad med storsegel och fock. Fälbåtar användes förr som bas/bostad under vårvinterns säljakter och för längre transporter. Normalt har fälbåten en besättning på 8-10 man.

Armadan av följebåtar vid kaj.

Ett vanligt upplägg är att man ror i pass om ca 20-30 min och är tre som roterar per årpar. I skötbåtens främre årpar roterar man med rodd på styrbods sida, på babods sida och sen vila. Bakre årparet roterar med rodd styrbods sida, babords sida och sen rorkult (styr). Varje båt måste ha en egen följebåt som följer hela tiden i närheten. Om något händer kan följebåten ta ombord besättningen och ta roddbåten på släp. Sträckan mellan Holmön och Björkö är ca 36 sjömil (6 landmil) och med 4 knops fart tar det ca 9 tim att korsa Östra Kvarken. Med lite medvind går det fortare och med lite motvind långsammare. Om man inte hunnit fram till kl 20.00 är det tillåtet att koppla en lina till följebåten och bogsera in och sen ro sista biten in utan att diskvalificeras. Många båtlag är dock envisa och nöter på. Det händer då och då att båtar kommer in efter midnatt efter 15 – 18 tim rodd.

Läs mer om postrodden på Holmöportalen.

Text och bild: Olle Nygren