För trettonde året i rad kommer nu den samlade översikten av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna. Nytt för i år är att rapporten även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får en allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur.

– Fritidsfiskets betydelse gäller till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummer, säger Fredrik Ljunghager, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017” bygger på uppgifter från forskning, övervakning och analys av internationella och nationella forskare och rapporter från yrkes- och fritidsfisket. Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter fördelade på 75 bestånd eller områden. Fiskarterna är uppdelade i olika bestånd och rapporten innehåller bland annat uppgifter som utbredningsområde, lek, vandringar, maxålder och i vilka miljöer arten trivs bäst. Vidare beskriver rapporten ekosystemtjänsterna, alltså hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom till exempel föda, rekreation och biologisk mångfald.

Lokala bestånd för många arter

Rapporten har tagits fram av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) och ges sedan 2012 ut av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, i samarbete med SLU.

– Många av våra fisk- och skaldjursarter har lokala bestånd och det går därför inte att säga att det generellt blir bättre eller sämre för enskilda fisk- och skaldjursarter. Många arter, till exempel sill/strömming och torsk, är uppdelade i större delbestånd medan arter som abborre, gädda och öring förekommer i lokala bestånd, säger Magnus Appelberg, professor vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.

Källa: SLU

Foto: Maja Kristin Nylander, HaV

Läs mera här