Havets förmåga att leverera mat

Snart ska EU:s fiskeministrar bestämma nästa års fiske i Östersjön. EU-kommissionens förslag tyder på att det kan komma att göras för lite – och för sent – för några av de mest hotade bestånden, rapporterar Henrik Hamrén från Östersjöcentrum (läs mer om Henrik Hamréns engagemang för haven nedan).

På grund av oro för framtiden har EU-kommissionen ställt frågan:
Hur tar vi ut mer mat från havet utan att det drabbar framtida generationer? Frågan skickades till ett av de egna organen för vetenskapliga råd, SAM (Scientific Advice Mechanism) som svarat:
Ja, det går att öka uttaget av havsmat från europeiska hav, slår SAM fast. Men då kommer det att behövas mer vattenbruk samt fiske efter arter lägre ned i födoväven, som exempelvis djurplankton och krill.
Dessutom måste nuvarande fiskeförvaltning genomgå en rejäl uppryckning.

Läs hela pressmeddelandet från Baltic Eye – Östersjöcentrum, här!

Henrik Hamrén, vetenskapsjournalist på Östersjöcentrum

Henrik Hamrén, vetenskapsjournalist på Östersjöcentrum, har arbetat som journalist i två decennier; inom dagspress och tv, på TT, SVT och Sydsvenskan, som frilans och som redaktionschef. Det mesta han berättade om då hände på land och handlade om människor, beskriver han på Östersjöcentrums hemsida om sig själv och sin profession. Jobbet har inte ändrats – trots att han numera nästan bara berättar om havet.
Mer om Henrik Hamrén här!

Källa: Östersjöcentrum

Småbåtshamnar minskar växtligheten

Svenskarna älskar båtar och skärgård. Men båtlivet belastar också kusten. I en ny vetenskaplig artikel visar forskare från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet att småbåtshamnar har en tydlig påverkan på både mängden växter på bottnarna och på artsammansättningen i grunda vikar. Vegetationen är mycket viktig för fiskyngel, och när den minskar kan bestånden av fisk bli mindre.

Hela notisen här: Småbåtshamnar minskar växtlighet som är viktig för fisk
Källa: Östersjöcentrum

Kritisk låg nivå av siklöja i Bottenviken

P4 Norrbotten rapporterade häromdagen om forskarnas förslag att minska fiskekvoten av siklöja i Bottenviken.
Anledningen till rekommendationerna är att bestånden minskat drastiskt, mycket på grund av sälen. Sälarna tar upp till åtta gånger mer än vad fisket gör. Nu måste myndigheterna göra något, menar forskarna.
– Förvaltarna måste fundera vad man vill ha för ekosystem i Bottenviken. Vill man ha säl eller ha ett fiske. Vill man ha ett fiske måste sälpopulationen förvaltas på ett annat sätt än det görs idag, säger Mikaela Bergenius forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Hela inslaget här: Bestånden av siklöja P4 Norrbotten

Vinjettfoto: Hans Nilsson