Intressant inslag från radions Naturmorgon:

Inte nog med att skärgårdsböndernas djur gynnar artmångfalden genom att beta och hålla ängar och hagar öppna. Även själva transporterna från ö till ö gynnar blomrikedomen.

– Djurens förflyttning gör att de sprider frön, både sig och i sig, berättar Sara Cousins.

Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, och hennes kollegor studerat betesdjurens betydelse i Stockholms skärgård. Antalet växtarter på öar i Gällnöarkipelagen där betesdjur fortfarande skeppas mellan öarna, har jämförts med artantalet på öar där gräsmarkerna fortfarande betas men där flyttandet av boskap från ö till ö upphörde för tjugo år sedan.

På öarna med betesflytt fanns 129 arter, på öarna utan betesflytt hade 36 av arterna, alltså nästan en tredjedel, försvunnit.

– Det var lite förvånande att det var så stor effekt, säger Sara Cousins.

Ytterligare en positiv effekt på floran – förutom själva betet som håller markerna öppna och fröspridningen som flyttningen av djuren leder till – är djurens störningar av markskiktet. Enkelt uttryckt: de trampar och bökar och sprätter i grässvålen och skapar blottor av naken jord. I dessa kan nya frön gro, inte minst sådana som ligger och väntar i den så kallade fröbanken i jorden.

Källa: SR

Bild: Djuren från Östanviks gård på Nämdö hämtas hem från sommarbetet på Långviksskär. Foto: Oskar Strandman

Hör radioinslaget här