Sjöpung Foto: Luleå tekniska universitet

Halva svenska etanolbehovet ska täckas med sjöpungar

Odlade sjöpungar ska användas för etanolproduktion. Forskare i Luleå hoppas utveckla en process som kan täcka halva det svenska behovet.

I Djupvik utanför Tjörn bedriver företaget Marin Biogas försöksodling av de små påsliknande havsdjuren. Ny Teknik har tidigare berättat om företagets tester att röta sjöpungarna till biogas.

Men företaget har haft svårt att hitta kunder för biogasen.

– Biogassverige köper inte substratet eftersom vi konkurrerar med avfall som kan rötas till biogas, säger Fredrik Norén, forskningsansvarig på Marin Biogas.

Nu öppnas möjligheten att sjöpungarna i stället kan användas för att producera etanol. Djurens ytterhölje består till 60 procent av cellulosaämnet tunicin, som forskarna är mycket intresserade av.

– Tidiga försök som vi har gjort visar att 85 procent av ytterhöljets cellulosa går att omvandla till etanol. Det är ett väldigt bra utbyte, säger Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet.

Nu har Marin Biogas och Luleåforskarna tilldelats 4,7 miljoner kronor för att vidareutveckla processen. Och förhoppningarna är stora. En hektar sjöpungsodling kan varje år ge upp till 200 ton cellulosa, som sedan kan omvandlas till etanol.

– Vi ska utveckla en process som gör att vi av ytterhöljet på sjöpungen kan tillverka bioetanol motsvarande femtio procent av den årliga efterfrågan på etanol i Sverige, säger Paul Christakopoulos, professor i biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.

Sveriges årliga förbrukning av etanol som drivmedel ligger på ungefär 350 000 kubikmeter. Om forskarna lyckas i sina föresatser skulle alltså 175 000 kubikmeter etanol kunna tillverkas från sjöpungar. Men då krävs en rejäl utbyggnad av dagens odling.

Luleåforskarnas mål är att utveckla en tillverkningsprocess som består av tre steg. Först ska sjöpungens ytterhölje behandlas i en så kallad organosolvreaktor, där cellulosan renas från andra ämnen med hjälp av hög temperatur, etanol och vatten. I nästa steg bryts cellulosan ned till glukos med hjälp av enzymer och i sista steget får glukoset jäsa.

Källa: Ny teknik

Läs hela artikeln i Ny teknik